Fruset Blod
Den 5 december arrangerade Uppsala Biobank informations- och nätverkansdagen Fruset Blod. Åhörarna som samlats i Grönwallsalen fick ta del av många olika perspektiv på hur forskningsprov i biobanker skapar mervärde för forskare, patienter och samhälle och kortar ledtiderna från forskningshypotes till resultat.
Anna-Karin Wikström, Akademiska sjukhusets forsknings- och utvecklingsdirektör, underströk hur värdefullt det är att ha tillgång till biobanker som en lättillgänglig och specialiserad infrastruktur pdf, 164 kB., och exemplifierade med sin egen provsamling där syftet är att förutse graviditetskomplikationer.
Eskil Degsell, patient- och närståenderepresentant på Karolinska universitetssjukhuset, påminde om att provinsamling är ett ansvar som bygger på tillit pdf, 542 kB., och att vi inte får glömma de som väljer att inte lämna samtycke till biobankning. De tillhör ofta de grupper som är i störst behov av forskningens frukter, och vi måste lyssna på alla röster för att nå hela vägen, underströk Eskil.
Uppsala Biobank presenterade i flera olika föredrag hur biobanker fungerar och hur de regulatoriska förutsättningarna ser ut, hur man byggt upp en sjukvårdsintegrerad modell för att samla in forskningsprov effektivt och med konsistent kvalitet pdf, 1 MB., och hur man under senare tid kunnat möta en ny efterfrågan från forskare genom att parallellt bygga upp en insamlingsmodell baserad på hemprovtagning pdf, 697 kB..
Johan Sundström, överläkare i kardiologi på akademiska sjukhuset och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet, beskrev visionärt hur man med just den insamlingsmodellen i kombination med egenmätning av blodtryck hoppas kunna hitta och förebyggande behandla en stor grupp med oupptäckta riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom pdf, 2 MB..
Maria Rosestedt, projektkoordinator på U-CAN, berättade om hur projektets prospektiva insamling av prov från cancerpatienter har genererat över 220 publicerade artiklar pdf, 1 MB., med resultat som räddar liv. Simon Cervenka, överläkare i psykiatri på Akademiska sjukhuset och professor i psykiatri vid Uppsala universitet, fyllde i med hur biobanksprov bidrar i jakten på att identifiera biologiska sjukdomsmekanismer bakom psykostillstånd.
- Rubriken låter lite som en thriller, men jag tror vi alla har lärt oss mycket idag, sammanfattade Björn Arvidsson, Region Uppsalas forsknings- och innovationsdirektör, som i rollen som moderator förtjänstfullt fångade upp många insiktsfulla frågor från publiken.
I denna mångfald av erfarenheter och berättelser var det ett budskap som hela tiden återkom, och som alla föredragande var alldeles eniga om: biobanker behövs – nu och i framtiden!